Systematiskt brandskyddsarbete – vad lagen kräver och hur det fungerar i praktiken

Brandskydd i en verksamhet är inte enbart ett fråga om brandsläckare på rätt ställe och tydliga nödutgångar. Det är ett ledningssystem – ett strukturerat och dokumenterat arbete med att identifiera risker, vidta åtgärder och följa upp att skyddet faktiskt fungerar. Det kallas systematiskt brandskyddsarbete, förkortat SBA, och det är ett lagkrav som gäller alla verksamhetsutövare och fastighetsägare i Sverige.

De flesta som berörs av kravet vet att det finns. Färre vet vad det faktiskt innebär att uppfylla det.

Lagstiftningens krav

Lagen om skydd mot olyckor – LSO – är det primära rättsliga underlaget för SBA. 2 kap. 2 § anger att ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och anläggningar i skälig utsträckning ska hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

Det är en generell formulering med ett specifikt innehåll. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB – har i föreskrifter och allmänna råd (MSBFS 2021:1) preciserat vad ett systematiskt brandskyddsarbete ska innehålla. Dessa föreskrifter är bindande för de verksamheter de gäller.

MSB:s föreskrifter anger att SBA ska vara anpassat till verksamhetens art och omfattning. Det innebär att kraven ser olika ut för en enmansverkstad och för ett sjukhus, för ett kontorshus med tio anställda och för en industrifastighet med komplexa processrisker. Det finns ingen universell mall – det finns principer och krav som tillämpas på den specifika verksamheten.

Vad SBA konkret innehåller

Ett systematiskt brandskyddsarbete bygger på fyra grundläggande moment som återkommer oavsett verksamhetens storlek och karaktär.

Det första är en riskbedömning. Verksamheten identifierar de brandrisker som finns – hur de uppstår, vad de kan leda till och vilka konsekvenser en brand kan få för personal, besökare, fastigheten och omgivningen. Det är inte ett engångsarbete utan ett löpande perspektiv som uppdateras när verksamheten förändras.

Det andra är dokumentation. MSB:s föreskrifter kräver att brandskyddsarbetet är dokumenterat på ett sätt som möjliggör uppföljning. Det inkluderar en beskrivning av verksamhetens brandskydd, rutiner för brandskyddskontroller, protokoll från genomförda kontroller och händelserapporter vid brand eller tillbud. Dokumentationen är det bevis som en räddningstjänst eller tillsynsmyndighet granskar vid tillsyn.

Det tredje är utbildning och information. Personal som arbetar i byggnaden ska känna till utrymningsvägar, sin roll vid ett brandlarm och hur de hanterar den brandsläckningsutrustning som finns tillgänglig. Det kräver systematisk utbildning och introduktion av nyanställda – inte enbart en skylt på väggen.

Det fjärde är kontroll och uppföljning. Brandskyddsutrustning – detektorer, larm, släckutrustning, nödbelysning – ska kontrolleras med definierade intervall. Kontrollerna ska protokollföras och avvikelser ska åtgärdas. Det är en löpande process, inte ett projekt med ett slutdatum.

Ansvarsfördelning i en fastighet med flera verksamheter

En av de vanligaste frågorna i SBA-sammanhang gäller ansvarsfördelningen när en fastighet har flera hyresgäster eller när fastighetsägare och verksamhetsutövare är olika juridiska personer. Svaret är att ansvaret är delat – men inte alltid på det sätt som parterna antar.

Fastighetsägaren ansvarar för byggnadens brandskydd i de delar som är gemensamma – trapphus, utrymningsvägar, det fasta brandlarmsystemet och sprinkleranläggningar om sådana finns. Verksamhetsutövaren ansvarar för brandskyddet i de delar hen disponerar – hur verksamheten bedrivs, hur utrymning organiseras och hur brandrisker i den egna verksamheten hanteras.

Ansvarsfördelningen bör vara skriftligt reglerad i hyresavtalet eller i ett separat brandskyddsavtal. En hyresgäst som antar att fastighetsägaren tar ansvar för hela brandskyddet, och en fastighetsägare som antar att hyresgästen hanterar allt innanför dörren, är en kombination som ger gap i brandskyddet och oklara ansvarsförhållanden vid en skadehändelse.

Tillsyn och vad den innebär

Kommunernas räddningstjänst utövar tillsyn över att lagen om skydd mot olyckor följs. Tillsynen är riskbaserad – verksamheter med högre risker eller med historik av brister prioriteras. Men alla verksamheter kan bli föremål för tillsyn och bör ha ett SBA som tål granskning.

En tillsynsman som besöker en verksamhet granskar normalt dokumentationen, kontrollerar om brandskyddsutrustningen är kontrollerad och i funktionsdugligt skick, bedömer om personalens kunskaper om brandskydd och utrymning är tillräckliga och identifierar eventuella avvikelser som kräver åtgärd.

Om tillsynen identifierar allvarliga brister kan räddningstjänsten förelägga verksamheten att vidta åtgärder – i allvarliga fall med ett omedelbart förbud mot att bedriva verksamheten tills bristerna är åtgärdade. Det är en ingripandemöjlighet som sällan används men som finns och som illustrerar allvaret i brandskyddskraven.

SBA-utbildning – vem behöver den och vad ger den

Det finns ingen lagstadgad utbildning som krävs för att arbeta med systematiskt brandskyddsarbete – till skillnad från heta arbeten, där certifikatet är ett explicit krav. Men ett välstrukturerat SBA kräver att den brandskyddsansvarige faktiskt förstår vad som krävs, hur riskbedömningen genomförs och hur dokumentationen bör utformas.

En SBA-utbildning ger det praktiska ramverk som gör arbetet genomförbart för den som inte är utbildad brandingenjör. Den täcker lagstiftningens krav, riskbedömningens metodik, dokumentationskraven och hur kontrollrutinerna bör organiseras. Det är en investering i kompetens som gör skillnaden mellan ett brandskyddsarbete som faktiskt fungerar och ett som finns på papper men saknar substans.

Säkraliv erbjuder SBA-utbildning och brandskyddsutbildningar för verksamhetsansvariga och brandskyddsombud – med ett praktiskt upplägg som ger konkreta verktyg för att bygga och underhålla ett systematiskt brandskyddsarbete som uppfyller lagens krav.

De vanligaste bristerna – vad tillsynen hittar

Räddningstjänsternas tillsynsprotokoll är offentliga handlingar och ger en bild av var de vanligaste bristerna finns. Några mönster återkommer.

Dokumentationen saknas eller är inte uppdaterad. Det är den vanligaste bristen och den som är enklast att åtgärda men som trots det ofta försummas. En brandskyddsdokumentation som senast uppdaterades för fem år sedan speglar inte den nuvarande verksamheten och uppfyller inte kravet på ett levande och aktuellt SBA.

Brandskyddsutrustningen är inte kontrollerad med rätt intervall. Handbrandsläckare som ska kontrolleras årligen men senast kontrollerades för tre år sedan. Rökdetektorer med urladdade batterier. Nödbelysning som inte testats. Det är brister som är enkla att förebygga med ett strukturerat kontrollschema och är svåra att förklara bort vid en tillsyn.

Personalen är inte utbildad. Nyanställda som inte fått introduktion i brandskyddet, timanställda som inte vet var närmaste brandsläckare finns och verksamheter som inte genomfört en utrymningsövning på flera år. Det är ett gap mellan det dokumenterade brandskyddet och det faktiska – och det är det faktiska som avgör vad som händer när larmet går.

Brandskyddet och försäkringen

Precis som vid heta arbeten finns ett tydligt samband mellan brandskyddsarbetets kvalitet och försäkringsskyddet. Fastighets- och verksamhetsförsäkringar innehåller normalt villkor om att rimliga brandskyddsåtgärder vidtagits. En brandskada som uppstår i en verksamhet med dokumenterade och kända brister i brandskyddet kan ge en försäkringstvist om huruvida villkoren var uppfyllda.

Det är inte ett teoretiskt scenario. Försäkringsbolag granskar brandskyddet vid skadeutredningar och bristerna i SBA-dokumentationen är ett faktum som påverkar bedömningen av om verksamheten tagit det ansvar som försäkringsvillkoren förutsätter.

Att ha ett välfungerande och väldokumenterat SBA är inte enbart en lagstiftningsfråga. Det är ett villkor för att försäkringsskyddet ska fungera som det är tänkt när det verkligen behövs.



Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) och MSB:s föreskrifter om systematiskt brandskyddsarbete (MSBFS 2021:1) finns på msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap publicerar också vägledningar och handböcker för SBA-arbete tillgängliga utan kostnad. Säkraliv erbjuder SBA-utbildning och brandskyddsutbildningar för företag och verksamhetsansvariga.

Brandskydd i en verksamhet är inte enbart ett fråga om brandsläckare på rätt ställe och tydliga nödutgångar. Det är ett ledningssystem – ett strukturerat och dokumenterat arbete med att identifiera risker, vidta åtgärder och följa upp att skyddet faktiskt fungerar. Det kallas systematiskt brandskyddsarbete, förkortat SBA, och det är ett lagkrav som gäller alla verksamhetsutövare…